16
SEP
2020

Ledningens brev september 2020

Posted By :
Comments : Off

Hej alla!

Vi har avslutat ett läsår som vi nog aldrig kommer att glömma. Vem kunde tro att samhället skulle komma att påverkas så mycket av en pandemi? Vår sammanvägda bedömning är dock att vi som skola har klarat av den utmanande situation vi ställdes inför på ett bra sätt. Vår fantastiska personalgrupp har tillsammans hittat lösningar på det mesta och vi bedömer att elevernas kunskapsutveckling påverkats negativt i liten eller ingen grad. Vi har bland annat utvärderat detta med våra elever i åk 9 där endast ett fåtal tyckte att deras studier påverkats negativt på grund av covid-19. Vi som skolhuvudman ser också positiva effekter så som att vi har utvecklats med stormsteg i vår digitala kompetens. Höstterminen har nu inletts med samma restriktioner i både samhälle och ute på landets skolor. Allt går bra, men vi är också förberedda för eventuell fjärrundervisning, eller andra direktiv från myndigheterna.

Under hösten så har frågan kring skolstatistik och sekretess behandlats flitigt i pressen. Det hela handlar om att skolverket, som egentligen själva har rätt att samla in information om skolor, har tagit hjälp sv SCB vid insamlingen av statistik. SCB har dock något som kallas ”absolut statistiksekretess” för att värna om uppgiftslämnarnas integritet. Efter en dom i kammarrätten har det nu beslutats att all tillgänglig statistik för både kommunala- och fristående huvudmän skall tas bort och ingen ny publiceras innan ett nytt regelverk finns på plats. Problemet bygger i grund och botten på att Skolverket använt statistiken till mer än vad den kanske var tänkt till, vilket initialt var att kunna göra jämförelser och att kvalitetssäkra den svenska skolan. Idag används de statistiska underlag som SCB samlar in till skolverket även vid fördelningen av de flesta statsbidragen.  Med statistiken som underlag gör Skolverket olika former av viktning ex genom att man tittar på socio-ekonomi. Problemet är alltså inte kopplat till friskolor, vilket en del har velat få det att se ut som. Friskolornas Riksförbund har tvärtom gått ut till sina medlemmar och uppmanat dem att själva publicera sina resultat, vilket Nya Läroverket också har gjort. Friskolorna vill ha transparens, vilket är oerhört viktigt för att det fria skolvalet ska kunna fungera. Vi på Nya läroverket tycker att det är en olycklig situation och vi använder själva all tillgänglig statistik och jämför våra egna resultat mot både kommun och riket i övrigt för att kvalitetssäkra vår egen verksamhet. Självfallet vill vi vara transparenta och därför följer nu en sammanställning av våra avgångsklassers resultat samt en kortare analys. 

Bergviken:

Meritvärdet i åk 9 på NLV Bergviken ligger på ett snitt på 244 p. Jämfört med de sju senaste åren på NLV Bergviken så har meritvärdet haft ett snitt på 249 p. Det innebär att årets resultat ligger strax under skolans snitt genom åren.

Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är något som vi uppmärksammat sedan tidigare och har arbetat med. Men även denna termin är det en stor skillnad mellan pojkar och flickors resultat. Vt 2020 låg flickornas genomsnittliga slutmeritvärde ligger på 273 p vilket är det högsta sammanlagda meritvärdet sedan 2013 för flickor på Bergviken.

Pojkarnas snitt landade på 225 p jämfört med skolans snitt som legat på 240 p, lägsta meritvärdet någonsin för pojkar sedan 2013. Skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat var vi beredda på detta år då vi följt dessa grupper under tio år men det är ett resultat som sticker ut i alla jämförelser. Vi kommer i år att inleda ett forskningsprojekt kring elevers motivation tillsammans med forskare på LTU. Förhoppningen är att det kommer att ge oss vissa svar på hur vi ska stötta eleverna än bättre framgent. 

Bergnäset:

Läsåret 19/20 kan vi konstatera att NLV Bergnäset sticker ut vad gäller jämförelsen mellan pojkars och flickors studieresultat där den nationella trenden är att flickor presterar mycket högre resultat.

Detta syns tydligast i avgångsklassen 9B. I denna specifika klass som sammanvägt har 244 meritpoäng har flickorna har 242,5 poäng medans pojkarna har 246 meritpoäng. Avgångseleverna i 9A hade tillsammans 227 meritpoäng. Här var avvikelsen mellan könen också ovanligt låg. Pojkarna hade 226 meritpoäng och flickorna 227,5.

Men det är ju inte bara ett högt slutligt meritvärde som räknas. Vi följer också klassernas och individernas progression under åren hos oss. För 9A på Bergnäset har det varit en mycket positiv progression enligt tabellen som följer. 

Läsår Meritpoäng
7A   (17/18) 171
8A   (18/19) 207
9A   (19/20) 227

Den enda jämförelse vi kan göra i år är se hur elever i kommunala grundskolor har presterat. Enligt en artikel som publicerades på SVT nyheter den 2 september så ligger Luleå kommuns sammanlagda meritvärde för elever i åk 9 vt 2020 på 229,2 poäng. Vårt totala genomsnittliga meritvärde är 240 poäng, då man jämför oss som huvudman, med kommunen som huvudman. Precis som på NLV Bergviken så noterar även Luleå kommun ett ökat betygsglapp mellan pojkar och flickor.

Våra avgångselever har ofta ett högt genomsnittligt meritvärde. I vår analys och jämförelse så ser vi en faktor som sticker ut och det är att våra elever i stor utsträckning slutför sin utbildning i något av de moderna språk vi erbjuder. Vi ser goda betygsresultat i moderna språk och även väldigt jämna resultat från år till år i dessa ämnen. De tre senaste läsåren har i snitt 88% av avgångseleverna i åk 9 nått minst ett godkänt betyg i något av de moderna språken. Skolinspektionen har vid tidigare nationella granskningar uppmärksammat att väldigt många elever i svenska grundskolor hoppar av sin utbildning i moderna språk och det leder direkt till att eleven får ett lägre meritvärde. 

About the Author