22
FEB
2017

Ledningens brev feb 2017

Posted By :
Comments : Off

Artikel Kuriren

Tänk vad mycket uppmärksamhet vi har fått den sista tiden. Det är alltid kul att det räknas som ett allmänintresse, när vi uttalar oss om något. Jag tyckte det var viktigt att ta ställning och skriva en remiss angående Reepaluutredningen och det har till och med blivit citerat i nationell media. Plus en ledare i Kuriren och intervjuer i både Nordnytt och Kuriren. Sedan har det en förmåga att bli ganska radikalt i sina formuleringar, av journalister.

Samtidigt vill jag poängtera att jag inte är orolig. För det första är det helt osannolikt att utredningens förslag blir verklighet. Det finns ingen parlamentarisk majoritet för den. Remisserna som strömmat in, är djupt kritiska. Landstinget, konkurrensverket, Riksrevisionen och andra remissinstanser avvisar förslaget bestämt. Advokatsamfundet avslår utredningen, då de menar att det strider mot Regeringsformen (näringsfriheten), Europakonventionen (äganderätts- och egendomsskyddet) och de fria rörligheterna i EU-rätten.

Jag är heller inte orolig för vår verksamhet. Vi har en lång kö och skulle förslaget bli verklighet och kommunen plötsligt skulle spara 1 % på skolan, så kan vi naturligtvis ta in fler elever för att kompensera det. Men jag vill inte att vi ska behöva jobba på det sättet. Jag skulle hellre vilja ha en buffert och en ekonomisk marginal för sådana förändringar och sedan i lugn och ro se över hur vi skulle kompensera en minskad intäkt. Jag är däremot orolig för mindre skolor och för framtiden i ett nationellt perspektiv. Inga nya skolor och goda pedagogiska initiativ skulle starta under dessa förutsättningar.

Det Reepaluutredningen föreslår är fullständigt uppåt väggarna. Om vi skulle gå mer än 270 000 kr i vinst (motsvarande 0,4 %), skulle vi vara tvungna att betala tillbaks pengar. När vi gick en miljon i vinst förra året, så investerade vi dem genom att förstärka med mer kurator och specialpedagog, till det här läsåret. Men vi gjorde det inte innan vi hade pengarna. I Luleå kommun har man gett i uppdrag till skolorna att de ska generera ett överskott på 1 %, för att ha en marginal och en buffert.

När man är rädd om skattepengarna och då vi gick 1 miljon i vinst och dessutom la 4,8 miljoner extra till undervisningen, så undrar jag varför man inte frågar vart de pengarna tagit vägen i den kommunala verksamheten?

Nu har snacket mest handlat om vår ansökan om gymnasieskola. Jag ska ge ett annat exempel. Vi har en populär och bra verksamhet, som har inneburit att många föräldrar vill att deras barn ska gå i vår skola. Vi kan inte ta emot alla som vill börja hos oss och vi har en lång kö. Om vi då vill starta en till skola, så kostar det pengar i början. Investeringar och att du inte fyller en ny skola första året. Då ska vi inte få använda pengar som finns i verksamheten. Pengar som är våra. Jag tror inte man får ett banklån, om man inte får gå i vinst.

Om mer pengar går till barnen, om våra studieresultat är bra och om vi har en kö, varför ska vi inte få starta mer verksamhet? Hade vi inte varit bättre hade föräldrarna inte valt oss.

Reepalu frågar vilken annan verksamhet som får använda vinst till att expandera eller starta ny verksamhet. Svaret är alla! Även de som har intäkter som är skattemedel. Det vill säga alla verksamheter som stat, kommun eller Landsting köper tjänster av. Plus resten av alla andra bolag i alla andra branscher i Sverige.

Med vänliga hälsningar

Magnus Selberg

About the Author