05
DEC
2016

Ledningens brev dec 2016

Posted By :
Comments : Off

stipendium-teknikens-hus

 

Hej alla.

Nu är det dags för ett ledningsbrev med lite julstämning och lite politiskt innehåll. Vi närmar oss slutet av höstterminen och julen närmar sig. Det har varit en härlig termin, med många speciella händelser. Vi har bland annat haft besök av Christer Fuglesang och igår fick våra duktiga pedagoger för år 2 på NLV Bergviken, Emma & Johanna, ett stipendium på 15 000 kr, av Baltiska Fonden.

Höstterminen avslutas onsdag 21 december. Den dagen har vi julkonsert på bägge skolorna under förmiddagen. Skolan kommer att avslutas efter lunch. Eleverna återsamlas i klassrummen efter lunch, innan de släpps på jullov. Fritids är givetvis igång som vanligt.

I år kommer vi kunna ha två Luciaföreställningar i Domkyrkan för eleverna på NLV Bergviken. Vi har fått utökad tid och hinner med dubbla föreställningar. Det gör att vi i år, för första gången även har plats för föräldrar och anhöriga i kyrkan. Vi kommer inte ha biljetter, så det är först på plats, som gäller. 12.30 för år 1-5 och 14.00 för år 6-9. NLV Bergnäset kommer ha två föreställningar i Bergnäsets kyrka. 09.30 för FSK-år 6 och 10.30 för år 7-9. Bägge luciatågen har blivit anlitade att lussa utanför skolan. NLV Bergnäset kommer vara på Ferruform och NLV Bergviken på BC Luleås hemmamatch i Luleå Energi Arena.

Den omtalade så kallade Reepaluutredningen har publicerats. Det är regeringens  beställda utredning om vinster i välfärden, som Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu, har gjort. Utredningens uppdrag var att hitta former för att begränsa möjligheterna till vinst, för företag inom vård, skola och omsorg.

Jag vill i det här brevet ge vår syn på några saker. För det första tycker jag att man kommunicerar vinsttaket på ett missvisande sätt.  När man säger 7 %, så tänker många att 7 procent måste väl räcka? Problemet är bara att det inte alls är vad Reepalu föreslår. Förslaget är inte att företag ska kunna behålla 7 kronor av varje hundralapp i intäkter. Förslaget är 7 kronor i avkastning på varje hundralapp av så kallat ”operativt kapital” som är en helt annan sak.

Jag har gjort uträkningen enligt förslaget, på vår ekonomi. Vårt vinsttak skulle hamna på 273 262 kr. Det är en rörelsemarginal på 0,4 procent. Det är inte ett vinsttak. Det är ett vinstförbud.

Utgångspunkten för en diskussion kring Reepaluutredningens konsekvenser är därför inte vad som händer vid ett vinsttak, utan vad som händer vid ett vinstförbud. Dessutom kommer detta efter den våg av propaganda som gjort att svenska folket tror att välfärdsföretagens vinstmarginal ligger över 30 procent i stället för verklighetens genomsnitt på 5 till 7 procent. Nya läroverket har en marginal på drygt 3 %. Det tycker vi ligger på en sund och bra nivå.

En marginal på 273 262 kr hade gett väldigt liten trygghet och väldigt små förutsättningar att tänka långsiktigt. Vi får information om 2017 års budget för skolan i kommunen och därmed elevpengen, fredagen den 16 december. Den börjar alltså gälla två veckor senare. Skulle kommunen bestämma sig för att spara 4 % på grundskolan (något de gjorde för fyra år sedan), så skulle 0,4 % från året innan inte hjälpa något.

Nya läroverket startade för 10 år sedan. Vi hade en pedagogisk idé, som byggde på vår Gunvors forskning och doktorsavhandling, i kombination med hennes mångåriga beprövade erfarenhet. Vår utgångspunkt var också att alla barn skulle vara trygga. Det skulle vara basen för vårt sätt att driva skola. Vi är stolta och glada för vart vi är idag, men det tar tid att bygga företag, något som Reepaluutredningen helt bortser från. Enkelt sammanfattat, så hade Nya läroverket inte funnits idag, om dessa regler hade gällt. Vi hade inte kunnat starta, bygga upp eller expandera, på det sätt vi gjort.

Nya läroverket lägger dessutom årligen över 4 miljoner kr mer på undervisningen, än den beräknade undervisningspengen. Pengar som vi kan fördela, genom att vi har lägre kostnader på annat.

Utredningen bortser från att den lönsamhet som verksamheten visar i dag är beroende av de värden som har skapats under företagets hela historia. Det handlar om medarbetare och organisation, utveckling av den pedagogiska plattformen och framför allt, kunskap om hur man startar och driver skolor som föräldrar och elever efterfrågar. I praktiken dödar utredningen varje långsiktig tanke om att utveckla en ny och bred skolverksamhet, för att inte tala om den innovation som välfärdssektorn behöver. Redan idag kan man se att det är en avvaktande attityd när det gäller investeringar inom välfärdsföretagandet. Förslaget har sågats av flera experter inom företagsekonomi och har förklarats oförenligt med den svenska lagstiftningen.

Förverkligas Ilmar Reepalus vinststopp för företag inom vård, skola och omsorg är steget inte långt till att också andra företag kan komma att drabbas. Av Dagens Samhälles rapport ”Den offentliga marknaden” framgår att den offentliga sektorn 2015 köpte varor och tjänster från näringslivet för cirka 1.000 miljarder kronor. Överlägset största bransch var byggande och teknikkonsulter (150 miljarder). Därefter kom it-tjänster (47 miljarder) och kollektivtrafik (43 miljarder). Välfärdsbranscherna skola, vård och omsorg svarade tillsammans för 110 miljarder, alltså endast drygt en tiondel av de offentliga inköpen.

Det är alltså inte bara företag inom välfärdsektorn som bör läsa utredningen och räkna ut vad Reepalus definition av ”övervinst” skulle betyda för dem om förslaget blir verklighet.

Samtidigt som debatten om vinst i välfärden har rasat så har antalet friskoleelever ökat. Observera att 80 % av befolkningen är för valfriheten i vården och skolan. Aldrig tidigare har det funnits så många elever i fristående skolor som nu. Över 340.000 barn/elever och över 60.000 anställda. Hundratusentals elever står i kö till fristående skolor runt om i landet.

Skoldebatten måste vridas bort från vinstfrågan och mot kvalitet och vad som krävs för att resultaten ska kunna förbättras i skolan.

Med vänliga hälsningar

Magnus

About the Author