24
SEP
2013

Resultat SO inspektion

Posted By :
Comments : Off

Hej föräldrar på Nya läroverket!

Som vi berättat om tidigare så har vi haft en skolinspektion i SO-ämnena för år 7-9 under föregående läsår. Vi fick ju svar på vår egen inspektion i våras vilket vi också redogjort för i ett tidigare ledningsbrev men nu har det kommit en sammanfattande rapport, vilket gör att vi kan jämföra mot andra skolors resultat och även se vilka brister som uppmärksammats i SO-undervisningen sett över alla inspektioner nationellt. Det är väldigt rolig läsning, ur Nya läroverkets perspektiv. Vi är stolta över detta fina kvalitetsbetyg vi har fått.

Jag vill gärna redovisa vilka slutsatser skolinspektionen har dragit utifrån den nationella granskningen. I kursiv text redogör jag för hur inspektörerna har bedömt att motsvarande område fungerar i vår undervisning på Nya läroverket.

1Bristande återkoppling och reflektion
Lärarna ger oftare eleverna återkoppling på uppgiftsnivå (korrigera fel eller efterfråga mer information), än processnivå (förmågor eleven ska utveckla). Eleverna får sällan möjlighet att reflektera över sitt eget lärande, vilket är en variant av formativ bedömning som har visat sig ha en positiv effekt. Endast på var fjärde lektion observerades tydliga formativa bedömningar.

Nya läroverket: ”Eleverna sätts in i ett sammanhang och ges möjlighet att resonera, göra jämförelser och dra slutsatser genom att läraren ställer öppna frågor och ger positiv förstärkning på elevernas svar. Inspektörerna ser vid ett flertal tillfällen exempel på hur lärarna skickligt fångar upp elevernas svar.”

”I intervju med elever framkommer att de (lärarna) använder frågan varför hela tiden så att vi ska tänka mer och ta reda på mer”

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att aspekten -trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö uppvisar mestadels starka sidor på Nya läroverket. Lärarnas förhållningssätt till eleverna är en bidragande faktor till det undervisningsklimat som råder under SO-undervisningen”

2Varierande förutsättningar för eleverna att träna ämnesspecifika förmågor
På varannan granskad skola får eleverna inte tillräckligt goda förutsättningar att utveckla SO-ämnenas ämnesspecifika förmågor. På flera skolor är arbetssätten till exempel inriktade på att låta elever allt för ensidigt arbeta enskilt med uppgifter, trots att forskning pekar på att samtal mellan elever och lärare är en av framgångsfaktorerna för att nå goda kunskapsresultat.

Nya läroverket: ”Skolinspektionen bedömer att granskningsområdet -undervisningen inriktas på att låta eleverna utveckla ämnesspecifika förmågor inom ramen för SO-ämnenas centrala innehåll uppvisar mestadels starka sidor på Nya läroverket. Fokus i lärarnas arbete är att stimulera eleverna att utveckla ämnesspecifika förmågor såsom analys, tolkningar, slutsatser och reflektion. Eleverna ges möjlighet att söka efter information på flera olika sätt och att vara källkritiska.

3Arbetet med ämnesövergripande SO-undervisning kan förbättras
Enligt läroplanen ska lärare organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Rektorn är ytterst ansvarig för att det sker. Granskningen av hur det fungerar där SO-ämnena ingår, visar att varannan skola behöver organisera arbetet med den så kallade ämnesövergripande undervisningen bättre. Rektorerna ser ofta positivt på ämnesövergripande undervisning, men prioriterar den allt för sällan i skolans arbete.

Nya läroverket: Syftet med den ämnesövergripande undervisningen, som också ingår i Nya läroverkets visioner om god pedagogik, är enligt rektorn och lärarna, att ge eleverna en möjlighet att uppfatta större ämnesområden som en helhet. Skolinspektionen bedömer att granskningsområdet -ämnesövergripande undervisning och samordning av ämnesområden uppvisar mestadels starka sidor på Nya läroverket.

4Kritiskt förhållningssätt saknas ofta
Källkritik är en del av de ämnesspecifika förmågorna och bör genomsyra SO-undervisningen. 18 av 25 granskade skolor behöver utveckla sitt arbete med det källkritiska perspektivet. Både lärare och elever kan ibland uppge att källkritik är något som redan tagits upp i något annat ämne. Risken är då stor att kritiskt förhållningssätt uppfattas som något som ”bockas av” i andra ämnen och därför inte behöver prioriteras i SO-ämnena.

Nya läroverket: Både lärare och elever uppger att de ofta för källkritiska resonemang i samband med att eleverna söker information på Internet. Eleverna är också väl medvetna om att alla webbplatser inte är lika tillförlitliga.

5Kollegialt lärande har positiva effekter
Skolor som visar på en bra och jämn kvalitet i SO-undervisningen har ofta lärare som samverkar med sina ämneskollegor. Intervjuer med rektorer och lärare visar att samverkan mellan SO-lärarna varierar stort. På några skolor finns en ämnesgrupp där lärarna tillsammans strukturerar och utvecklar undervisningen. På andra skolor sker diskussionerna mer informellt och samverkan sker spontant.

Nya läroverket: Utifrån de dokument inspektörerna tagit del av från Nya läroverket framgår att undervisningen är upplagd från det centrala innehållet, de ämnesspecifika förmågorna och kunskapskraven även om de ämnesspecifika förmågorna inte alltid är framskrivna. De båda lärarna planerar tillsammans men anpassar planering, arbetsuppgifter och arbetssätt till respektive undervisningsgrupp. Lärarna uppger också att de även under ett pågående arbetsområde stämmer av och justerar planeringens innehåll och upplägg utifrån feedback om elevers behov och intresse.

6Samband mellan aktiva lärprocesser och ämnesbehöriga lärare
Lektionsobservationer visar att elever tenderar att ges bättre förutsättningar att utveckla ämnesspecifika förmågor när undervisningen domineras av elevaktiv helklassundervisning eller läraraktiv handledning. Det kan till exempel innebära att läraren ställer frågor som får eleverna att dra slutsatser och reflektera. Granskningen pekar på att ämnesbehörighet och aktiva lärprocesser tenderar att hänga samman.

Nya läroverket: De lektioner Skolinspektionen observerade bedöms som välstrukturerade och välplanerade. De följer ett logiskt flöde med inledning, genomgång i helklass och därefter ett sammanfattande avslut. De flesta lektionerna innehåller elevaktiva helklassgenomgångar som varieras med hjälp av lärarens frågor till eleverna, bilder, artiklar, digitala presentationer, jordglob, kartor och filmsekvenser. I de elevaktiva momenten är instruktionerna tydliga. Vid sådana och andra enskilda elevuppgifter och gruppuppgifter går lärarna runt till eleverna och ställer utvecklande frågor.

Som ni säkert kan utläsa så har vår undervisning i SO-ämnena fått ett mycket bra betyg av Skolinspektionen. Vill ni läsa inspektionen i sin helhet hittar ni den här:

http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=507247

Mvh/
Peter, Carina och Magnus

About the Author