21
OKT
2010

Hej alla!

Posted By :
Comments : Off

Här kommer lite ny information från ledningen. Denna gång med mycket ekonomi och politik.

Jag vill börja med att konstatera att det nya läsåret är igång med full kraft. Det känns superkul. Detta är ett spännande verksamhetsår, då det är mycket nytt som händer i skolvärlden. En ny skollag är klubbad och träder i kraft inför nästa läsår. I samband med det gäller ny kursplan och läroplan. Som skola ska vi redan i år ”förhålla” oss till det nya, men det får laga kraft till nästa läsår. Men givetvis är det mycket arbete som ska göras under detta läsår, för att vara väl förberedd. Många konkreta nya saker ska introduceras i skolan. Ett nytt betygssystem A-F och en lärarlegitimation är två exempel, där vi välkomnar båda. Senare under läsåret kommer vi bjuda in alla föräldrar till ett öppet informationsmöte, där ni får mer information om nyheterna, se hur vi lägger upp arbetet med förändringar och chansen att ställa frågor.

Som skolengagerad har det varit en intressant valrörelse. Oavsett block har det varit en stor enighet i att det ska satsas på skolan. Det ska bli ännu mer intressant att se vad det kommer innebära i verkligheten. Det enda konkreta, vad det gäller operativa frågor och verksamhetsfrågor, som har skiljt blocken åt, har handlat om elever ska få betyg från årskurs 6 (Alliansen) eller årskurs 7 (Rödgröna). Med en borgerlig regering vid makten ska dagens årskurs 5 och årskurs 6 räkna med att få betyg från nästa år.

Det intressanta med debatten är, att oavsett på vilket sätt den involverar skola eller friskola, så är det Nya Läroverket man nämner eller tittar på i lokal media. Fördelen med det är att vi får mycket uppmärksamhet, vilket kan värderas som marknadsföring. Det är ett tecken på att vårt varumärke är starkt. En annan fördel är att det blir vi som får uttalandemakt och att vi till viss del kan styra agendan. Ska en fråga diskuteras eller belysas, så är det intressant att höra vad vi tycker och då kan vi få utrymme för våra åsikter. Nackdelen är så klart att vi riskerar negativ publicitet lättare än andra. Så fort något sker hos oss, så får det uppmärksamhet. Saker som inte ens hade värderats till en notis, blir uppslagna stort om det finns en koppling till oss. Där man i media i andra fall endast hade sagt ”en elev på en skola i Luleå”, blir genast ”en elev på Nya läroverket”. Detta kan naturligtvis vara jobbigt och tråkigt för både elever och personal.

Sedan handlar det ofta om oss, även om det egentligen inte borde göra det. Mycket av den politiska debatten i valrörelsen handlade om friskolor och pengar. En överväldigande majoritet av partierna, är för friskolor och även för att de ska få göra en vinst. Dock är det en oenighet kring eventuella villkor för vinster. I den lokala debatten blev vi uppmärksammade i detta resonemang, framför allt i samband med att det gjordes reportage i nationell media om friskolekoncerner som ägs av riskkapitalbolag och gjorde stora vinster. Då var det vårt namn man nämnde, trots att både Norrskenet och NTI-gymnasiet ägs av Academedia, som är den största koncernen och som i sin tur ägs av ett riskkapitalbolag.

Jag är övertygad om att Norrskenet gör ett fantastiskt jobb och respekterar dem, men jag vill samtidigt uppmärksamma att det är mycket som skiljer oss från dem och många andra friskolor, i de här frågorna.

-NLV ägs av lokala ägare (Gunvor och Birgitta)

-NLV’s ägare är pedagoger och har arbetat i skolans värld hela sitt liv

-NLV startades med en pedagogisk vision – inte en affärsmässig

-Inga vinster tas ut från bolaget

-NLV har inga planer på att bli en stor koncern (men vi skulle gärna starta en skola till, då vi ser att helheten skulle bli bättre och har en kö med barn som vill gå på vår skola)

-Överskott återinvesteras i verksamheten, personalen och eleverna

Låt mig ge exempel på den sista punkten. Förra året gjorde NLV ett överskott på drygt 900 000 kronor. För det första är det en sund balans i relation till omsättningen. Det är ett överskott som motsvarar ca 2,7 %. Ett vanligt vinstdrivande företag brukar ha krav på sig att göra en vinst på åtminstone 10 %. Jag tycker dessutom att en kommunal skola eller förvaltning med ekonomin i balans borde göra ett överskott på verksamhetsåret som motsvarar den nivån. Både för att kunna göra investeringar och utveckla verksamheten med sund ekonomi och för att ha en balans för oförutsedda utgifter.

Tittar vi sedan vidare på det överskott på 900 000 kr som NLV gjorde, så har vi den här hösten gjort dessa investeringar:

-Nya bärbara elevdatorer Mac – 450 000 kr

-Förbättrat det trådlösa nätverket och annat systemtekniskt – 75 000 kr

-Byggt en hemkunskapssal – 180 000 kr

-Byggt en dansdel i rörelserummet – 25 000 kr

-Satt upp stängsel runt bollplan, investerat i ventilation, förbättrat personalrummet och andra mindre investeringar – 100 000 kr

Detta utöver andra projekt som vi jobbar med, såsom att förbättra i elevcafét och andra förbättringar i lokaler på skolan.

Sedan tycker inte jag att man ska döma de friskolor som gör en vinst, eller tar ut en vinst. Varför ska inte de företag som levererar utbildning få göra det, när alla som levererar kringtjänster och produkter gör det, utan att någon höjer på ögonbrynen. Städföretaget som städar lokalerna, tryckeriet som trycker skolböckerna, eller byggfirman som bygger skolan. Den som startar en friskola investerar sina egna pengar i företaget och tar en ekonomisk risk, som det är rimligt att man får betalt för.

Jag tycker det är kvaliteten som är det viktiga och som man ska diskutera. Det är en bra utbildning vi ger eleverna på Nya Läroverket. Vi är stolta över det arbete och den kärlek vi lägger ner i den här skolan och vi är stolta över våra fina och duktiga elever. Samtidigt tyckte jag att detta var ett bra tillfälle att skriva lite om ekonomi och politik, då frågorna är färska.

För att avsluta med en intressant kommentar om politik, så hade vi ett skolval på vår skola. Vårt valresultat mellan blocken och partierna var slående lik Sveriges valresultat. Men en stor skillnad var att Sverigedemokraterna hade inte kommit in i riksdagen, enligt våra elever. Vågmästarrollen hade istället gått till Piratpartiet, som driver en sakfråga som engagerar många unga människor; fildelning.

Med vänliga hälsningar

Magnus & Peter

About the Author